
Han har alltid oturen att skada sig på DEN DÄR träningen. Denna gången blev det foten puh. Svullen som en överkokt kabanoss linkar han
(hmm) foten fram oj oj aj aj ij ij?
Aldrig är man sååå sugen på att träna som när man inte kan - ungefär som när någon frågar om man vill hänga med o spela kanasta med grannens farmor
(händer ofta) ...AAAooo näää shit jag kan inte.. det hade verkligen varit jätte skoj...fet challe.
Faktum är att det är himla skönt att göra just ingenting..bara..bara..vara en myspys kille som ser fram emot helgens goda mat...
Är det något fel på det?